Imam Hadis (fvmh) dokumentsamling

Boken och dokumentsamlingen ”Musnad al-Imam al-Hadi Abi al-Hasan ’Ali ibn Muhammad (fvmd)”, skriven av Sheikh ’Azizullah ’Attardi, är den elfte boken i den stora encyklopedin Masanid al-Aimmah (fvmd) och som publicerats i en volym på arabiska. I denna bok har Imam Hadis (fvmh) födelse, dygder och uttalanden om olika ämnen samlats.

 

Struktur

Skribenten har extraherat Imam Hadis (fvmh) traditioner från kända shiitiska böcker. Det går att dela in denna dokumentsamling i följande tre delar:

  1. Diskussioner som relaterar till Imam Hadis (fvmh) liv och karaktär.
  2. Traditioner som den Felfrie (fvmh) förmedlat gällande olika frågor.
  3. Återberättare som citerat den Felfrie (fvmh), tillsammans med en kortfattad beskrivning om deras tillstånd och negativ och positiv kritik mot dem.[1]

 

Innehåll

Skribenten har i bokens inledning hänvisat till det lilla antal traditioner från Imam Hadi (fvmh) jämfört med andra traditioner tillhörande Imamerna (fvmd) p.g.a. att Imamen varit begränsad i Samarra[2] under den abbasidiska[3] regimens övervakning. Av just denna anledning har återberättarna kallat Imamen för olika namn när de återberättat traditioner varav Abu al-Hasan Hadi, Abu al-Hasan Den tredje (al-thalith), Abu al-Hasan ’Askari, Mannen (al-Rajul), Den gode (al-Tayyib) och Faqih al-’Askari är några av dem.[4]

Den första delen av Imam Hadis (fvmh) musnad består av diskussioner och traditioner som relaterar till Imamens liv och karaktär vilka är indelade i åtta kapitel. Imamens födelse, dygder, möten med den abbasidiske kalifen Mutawakkil och martyrskap, dygden av att besöka Imamen och antalet barn till Imamen har nämnts i denna del.[5]

Den andra delen av dokumentsamlingen är exklusiv för trosbaserade traditioner. I denna sektion har först traditioner om kunskap, monoteism, profeter och ledarskap från Imamen presenterats. I slutet av denna sektion har även Imamens traditioner om personer såsom Fars ibn Hatam Qazwini[6] och ’Ali ibn Mahziyar[7] och grupper såsom zayditer nämnts.[8]

Sedan har skribenten nämnt traditioner om exegetik av 14 kapitel i den Heliga Koranen som återberättats från Imam Hadi (fvmh) i respektive ordning i kapitlet Exegetik av Koranen.[9]

Sektionen om åkallelser är en annan del i boken. I denna del har först Imam Hadis (fvmh) bön om önskan nämnts på detta vis att en bön bes utefter speciella kriterier efter tre dagars fasta, fredagens ghusl[10] och allmosa till nödställda och att en omfattande åkallelse reciteras efter bönen. Talisman[11], bönens qunut[12] och Imam Hadis (fvmh) tasbih[13] är några av de vackra traditionerna i denna sektion av boken.[14]

Bland de väldigt rika källorna finns ett brev som Imam Hadi (fvmh) skrivit som svar till ett brev från Ahvaz[15] folk som frågat Imamen om tvång och fri vilja. Detta brev har citerats från boken Tuhaf al-’Uqul[16] i dokumentsamlingens sektion om argument. I sektionens fortsättning har Imamens argumentation mot Yahya ibn Aktham[17] nämnts.[18]

Rättsvetenskapliga traditioner som återberättats från Imam Hadi (fvmh) är få i antal, men det har återberättats traditioner från Imamen gällande olika angelägenheter såsom bönen, fastan, skatt och giftermål. I delen om besöksmål i denna sektion har även besökstexter för De troendes ledare[19], Heliga Fatima[20] och Imam Hussein[21] (fvmd) m.fl. nämnts.[22]

Skribenten har nämnt 52 visdomar och moraliska traditioner från Imam Hadi (fvmh) i kapitlet Domar, råd och berättelser.[23] I den sista delen av boken har han nämnt de personer som återberättat traditioner från Imam Hadi (fvmh) och positiv och negativ kritik mot dem. I början av denna sektion har han visat på att många traditioner som citerats från böcker såsom Tuhaf al-’Uqul, Makarim al-Akhlaq[24] och Manaqib Ibn Shahr Ashub[25] är mursal[26]. I denna del av boken har 179 återberättare presenterats.[27]

 

Källor

Innehållsförteckningen för diskussionerna och källorna till studien har nämnts i slutet av boken. Adressen till traditionernas källor har nämnts i sidornas fotnoter.

 

Källa (Ursprunglig artikel): www.wikinoor.ir

[1] Inledningen, s. 10.

[2] En stad i Irak.

[3] Abbasiderna var en orättfärdig kalifdynasti i Irak som styrde mellan åren 762-1258 e.Kr. De hade tidigare tagit makten från umayyaderna, som var en ytterligare orättfärdig kalifdynasti.

[4] Inledningen, s. 9-10.

[5] Bokens text, s. 13-80.

[6] En ökänd extremist.

[7] En känd kompanjon till Imam Hadi (fvmh) och tidigare kristen och som levde på 800-talet e.Kr.

[8] Ibid, s. 81-166.

[9] Ibid, s. 167-175.

[10] Ghusl är en andaktshandling som innebär att man tvättar hela kroppen på ett speciellt sätt.

[11] Dock icke-magisk, snarare med andliga effekter.

[12] Qunut är den del i bönen då man höjer sina händer med handflatorna mot himlen i bön till Gud och åkallar Honom.

[13] En speciell form av att prisa Gud.

[14] Ibid, s. 176-195.

[15] En stad i Iran.

[16] Ordagrant Intellektens mästerverk, är en boken som är skriven av den kände shiitiske lärde Ibn Shu’bah al-Harrani som levde på 900-talet e.Kr.

[17] En abbasidisk domare från 800-talet e.Kr.

[18] Ibid, s. 198-227.

[19] Den förste Imamen Ali (fvmh).

[20] Profetens (Gvhf) ärade dotter (fvmh).

[21] Den tredje Imamen (fvmh).

[22] Ibid, s. 247-265.

[23] Ibid, s. 295-305.

[24] En bok på arabiska om islamisk etik av den shiitiske lärde Hasan ibn Fadhl al-Tabrisi, som levde på 1100-talet e.Kr.

[25] Ibn Shahr Ashub var en känd shiitisk lärd från Iran. En av hans kända böcker var Manaqib Al Abi Talib.

[26] Mursal är en källa som en eller flera personer bland kedjan av återberättare nämnts i en otydlig form, såsom uttrycket ”vissa av våra kompanjoner”.

[27] Ibid, s. 307-377.

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *